Det gör ont.

Dina iskalla händer mot min kind
Dina iskalla ögon stirrar in i mina ögon.
Det finaste jag hade är som bortblåst.
Det är så osynligt.

Om alla moln än dag försvann
skulle dom ändå komma tillbaka.
Det kommer alltid vara en tröskel vid varje dörr.

Jag önskar mer än allt
att ditt rätta ja kom tillbaka.
Stanna här så går jag.
går du stanna jag här.
Du är mitt livs besvikelse.
Det har pågått i 1,5 år.
Men jag vägrar att visa det.
Men det stannar här.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0